Civilrätt i Estland

Civilrätten (tsiviilõigus) i Estland är den centrala delen av privaträtten. Den reglerar relationer där människor och organisationer agerar som rättsligt jämbördiga parter, i stället för som offentliga myndigheter som utövar statlig makt. Civilrättens allmänna del tillhandahåller gemensamma begrepp för många privaträttsliga områden. Dit hör juridiska personer, rättshandlingar, representation, giltighet och utövande av rättigheter. Avtalsrätten reglerar avtal som köp, hyra, lån och tjänster. Ett avtal kan skapa bindande skyldigheter även om det inte kallas avtal, men vissa rättshandlingar kräver en särskild form. Obligationsrätten omfattar också vissa skyldigheter som inte följer av ett avtal. Olagligt orsakad skada, obehöriga förmåner och andra händelser kan leda till en skyldighet att ersätta eller återlämna något. Sakrätten behandlar äganderätt, besittning, säkerhetsrätter och rättigheter som gäller mark eller föremål. Registrering och notariebestyrkande kan vara viktiga vid fastighetsaffärer och vissa andra transaktioner. Familjerätten omfattar äktenskap, föräldraansvar, underhåll och närliggande privaträttsliga relationer. Barnets intressen står i centrum för beslut som direkt berör barnet. Arvsrätten avgör vad som händer med en persons kvarlåtenskap efter dödsfallet. Ett testamente, ett arvsförfarande, skulder och möjliga arvingars rättigheter kan alla behöva beaktas. Vid en civilrättslig tvist börjar parterna ofta med ett skriftligt krav och förhandling. Medling, ett notariellt förfarande eller domstolsprocess kan följa, beroende på vilken rättighet och gottgörelse det gäller. Allmänna domstolar prövar parternas yrkanden och bevis och kan meddela en verkställbar dom. Att vinna en dom och att få den verkställd är två skilda steg, eftersom verkställigheten kan kräva en exekutionstjänsteman.