Religion i Estland

Estland upplevs ofta som ett sekulärt samhälle, vilket innebär att religion vanligtvis har en begränsad roll i det vardagliga offentliga livet och i staten. Det betyder inte att religiös tro, ritual eller kulturarv saknas. Kristendomen har präglat Estlands byggnader, kalender, konst, musik, kyrkogårdar och historiska språkbruk. Lutherska traditioner har starka kopplingar till landets tyska och nordiska historiska inflytanden. Ortodox kristendom är också en viktig del av det religiösa livet. Olika ortodoxa grupper omfattar estniskspråkiga och ryskspråkiga troende, och deras kyrkor, ikoner, sånger, fastetraditioner och högtider har särskilda former. Andra grupper omfattar katoliker, baptister och andra protestanter, judar, muslimer, buddhister, anhängare av naturbaserad spiritualitet och personer med blandade praktiker. Gruppernas storlek och synlighet varierar mellan olika platser. Många invånare beskriver sig som icke-religiösa, osäkra, andliga utan formellt medlemskap eller kulturellt knutna till en tradition. En person kan fira jul, besöka en grav eller gå in i en kyrka utan att omfatta en hel uppsättning trosföreställningar. Samvetsfriheten skyddar rätten att utöva en religion, byta religion eller inte ha någon religion. Respektfull samexistens kräver att tro och icke-tro inte ses som skäl för utestängning. Religiösa evenemang har sina egna regler och rytmer. Klädsel, mat, bön, heliga föremål, fotografering och deltagande kan hanteras på olika sätt, så det är bättre att fråga artigt än att gissa. Religion kan ge gemenskap, etisk vägledning, omsorg, musik, ritualer och stöd vid stora händelser i livet. Den kan också skapa oenighet när auktoritet, identitet eller offentliga värderingar tolkas på olika sätt.