Lärlingsutbildning i Norge

Norsk lärlingsutbildning ingår i yrkesinriktad gymnasieutbildning («videregående opplæring»). Den förbereder människor för praktiska yrken inom exempelvis hälsoarbete, bygg, teknik, transport, livsmedel och hantverk. En vanlig väg kallas 2+2-modellen. Den studerande tillbringar normalt de första två åren huvudsakligen i skolan och de följande två åren som lärling på en arbetsplats, även om vissa program har andra upplägg. Skoldelen ger grundläggande allmänbildning, säkerhetsutbildning och yrkeskunskaper. Arbetsplatsdelen ger handledd praktik, verkliga arbetsuppgifter och erfarenhet av yrkets rutiner. Ett företag som utbildar lärlingar kallas «lærebedrift». Avtalet mellan lärlingen och utbildningssystemet är ett lärlingsavtal («lærekontrakt»), och fylkeskommunen («fylkeskommunen») har vanligtvis en viktig roll i att godkänna och följa upp utbildningen. I slutet gör lärlingen vanligtvis ett praktiskt yrkesprov. Ett godkänt yrkesprov leder till ett yrkesbevis («fagbrev»), medan vissa traditionella hantverksyrken använder termen «svennebrev». Lärlingar är arbetstagare under utbildning och får normalt lön under arbetsplatsperioden. Arbetsuppgifter, handledning, lärandemål och utveckling bör vara tydliga både för lärlingen och företaget. Vuxna kan använda andra vägar, däribland bedömning av kompetens som förvärvats i arbetslivet, anpassad gymnasieutbildning eller bedömning av kunskaper från tidigare erfarenhet. Den exakta vägen beror på personens ålder, utbildning, arbetshistorik och valda yrke. Lärlingsutbildning kan leda direkt till arbete, vidare yrkesstudier eller ytterligare kvalifikationer. Begränsningarna är att utbildningsplatser beror på tillgången till lämpliga utbildningsföretag, att det praktiska arbetet kan vara krävande och att norskkunskaper ofta är viktiga för säkerhet och samarbete.