Traditioner i Norge

Norska traditioner följer ofta årstiderna och det skiftande dagsljuset. Familjesammankomster, friluftsliv, mat, musik, kläder och lokala evenemang hjälper människor att uppmärksamma årets gång. Syttende mai, Norges grundlagsdag den 17 maj, är ett stort offentligt firande. Barn, skolgrupper, musikkårer, flaggor, tal och lokala parader brukar vara viktigare än militär uppvisning. Jul är julperioden och kan förena kristen betydelse med familjeseder, mat, dekorationer, gåvor och vinteraktiviteter. Olika familjer firar på olika sätt, med både sekulära och blandade traditioner. Påske, påskperioden, förknippas för många med kristendom, familjetid, läsning, utflykter och vistelser i en hytte, eller stuga. Stugan är en kulturell föreställning, inte ett krav för att fira påsk. Dugnad betyder frivilligt eller gemensamt arbete för en grupp eller ett lokalsamhälle. Man kan måla, städa, ordna evenemang, underhålla gemensamma utrymmen eller hjälpa till med aktiviteter genom en dugnad. Mattraditioner varierar mellan regioner och familjer. Fisk, bröd, potatis, mejeriprodukter, bär, konserverade livsmedel, kaffe och säsongsrätter är vanliga inslag i norsk matkultur, men ingen enskild meny representerar alla. Traditionella kläder, däribland bunad, kan bäras vid högtider. Bunader förknippas ofta med regioner, familjehistoria och omsorgsfullt hantverk och har därför större betydelse än vanliga utklädningskläder. Samiska traditioner omfattar språk, hantverk, kläder, matkunnande, berättande, musik, relationer till marken och säsongsbundna sedvänjor. De är levande urfolkstraditioner, inte bara historiska utsmyckningar vid norska evenemang.